Untitled - Åbo Akademi

207
och aktiva ingripandet som karaktäriserar Stolpes bild av det svenska helgonet skall
läsas mot samtidens debatt om välfärdsstatens avigsidor. 314 I Birgittabiografin
formulerar han sin opposition tydligt:
I själva verket är den moderna människan slaviskt bunden vid sina varseblivningsmönster,
som bokstavligen hamrats in i hennes organism av en trumeld av suggestioner, propaganda
i massmedia, undermänsklig litteratur och press. Detta vulgära varseblivningsmönster, som
alla socialistiska samhällen medvetet hamrar in i generation efter generation, innebär att allt
som når individen utifrån som varseblivningar, händelser, personmöten av den moderna
människans förenklade psykiska organisation omformas till mekaniska tvångsföreteelser.
”Det blev så… Ingen ville det… Man får acceptera vad det blir…Man har inget ansvar –
man är bara en robot som någon får att snurra…Frihet finns inte…Välja kan
ingen…Meningen är just att man skall acceptera lagen och stryka alla illusioner om egenart
och ansvar och skuld och frihet…” 315
Samtidigt kan vi relatera Stolpes moralbiografiska inriktning till återaktualiseringen av
etiska livsåskådningsfrågor i det svenska debattklimatet på 1960-talet med tillkomsten
av ett särskilt kristligt parti, KDS, som ett de mer synliga uttrycken för moralens inträde
på den samhällspolitiska agendan. Även miljöfrågorna 316 hade börjat tilldra sig en större
uppmärksamhet inom sakpolitiken vid sidan av de dominerande social- och
skattefrågorna. 317 Den socialdemokratiska trygghetspolitiken kretsade ändå främst runt
de närings- och skattepolitiska regeringsförslagen. 318
En väsentlig skillnad mellan Sven Stolpes och Hjalmar Sundéns samtida levnadsteckningar
över den heliga Birgitta bör framhållas. Samtiden, liksom biografens egna
politiska och moraliska preferenser, kan visserligen avläsas i Sundéns biografi, men han
använder inte det biografiska textrummet för egna polemiska ändamål. 319 Eftersom det
svenska socialdemokratiska partiet, redan under Hjalmar Brantings ledning, stegvis men
systematiskt fjärmade sig från de marxistiska teserna till en principiell demokratism, får
vi antagligen tolka Stolpes kraftfulla antikommunistiska uppgörelse som ett utslag delvis
av en personligt mer affektiv politisk hållning mot det antiindividualistiska, delvis av
hans katolicism. Hans politik är eventuellt innesluten i den katolska kyrkans kamp mot
en kommunistisk människo- och världsbild. 320 Den förändrade partistrukturen inom
314 Jfr Zander, 2001, s. 405-406.
315 Stolpe, 1973, del 2, s. 208.
316 Denna utvecklingstendens, miljörörelsen, från slutet av 60-talet slog ut i full omfattning under 70-talet.
Birgersson, m.fl., 1982, s. 302-304.
317 Reduceringen av ämnet kristendom, som framlades i Gymnasieutredning 1963, bidrog till en intensiv
kritik från alla kristna organisationer. Man beslöt att bilda en särskild nämnd, Samkristna skolnämnden, för
att ta del i opinionsbildningen kring frågan om kristendomens ställning på gymnasienivå. Se Birgersson,
m.fl., 1981, s. 239-245, 251-252.
318 I slutet av 1960-talet blev den stigande arbetslösheten vintrarna 1967 och 1968 det dominerande
inrikespolitiska debattämnet. Låginkomsttagarnas ställning aktualiserades genom ”Strängs skattepaket”
1970 där de lägsta inkomsttagarna fick stora lättnader i den direkta statsskatten. Birgersson, m.fl., 1981, s.
241-242.
319 Hos Sundén finns en lika synlig transparens mellan biografin och samhället, men Sundéns biografi kan
sägas skriva in sig själv i samtiden medan Stolpe skriver in samtiden i sin biografi. Jfr analysen av Sundéns
biografi längre fram.
320 Om socialdemokratins utveckling se Möller, Tommy, Svensk politisk historia 1809-1975, Lund 2004, s.
227f. Det bör påpekas att Stolpe polemiserade lika häftigt mot en marxistisk historie- och samhällssyn som
han tidigare gick åt den nazistiska ideologin – även om kommunistavskyn hade andra och skarpare
konnotationer. Se Stolpe, Sven, Krigstid, Borås 1976, s. 20-29 samt Stolpe, Sven, Stormens år, Avesta 1975, s.
114 samt s. 212-213, där han kommenterar president Roosevelts ”världshistoriska misstag då han – i