Untitled - Åbo Akademi

Stephens, Spencer om Dean Church, Milton om Mark Pattison, Burke om John Morley,
Lamb om Alfred Aingers och Keats om Sidney Colvins. Den korta formen vann
genklang också i Frankrike, medan den omständligare akademiska biografin förblev
typisk för Tyskland. Den akademiska biografins dominans i det tyska kulturområdet
berodde delvis på det yrkesmässiga läget. Det fanns ett slags mellangrupp av
akademiker, som varken arbetade anslutna till universiteten eller var verksamma som
skönlitterära författare (vilka annars ofta försörjde sig som biografer). I Tyskland spred
sig därför aldrig det kulturella och litterära intresset för biografin lika brett till gemene
läsare såsom fallet var i t.ex. Frankrike och England. 31
Biografiforskningens utveckling i Tyskland har fått sitt historiska och ideologikritiska
panorama tecknat av Helmut Scheuer. 32 Scheuer studerade förändringarna inom
biografin mot bakgrunden av borgerskapets historisk-politiska och socioekonomiska
utveckling. Övergången till en öppnare personskildring kom, enligt honom, med
Herder. Yttre beskrivning förenades med forskning kring människans inre sådant det
stod avläsbart i handlingar och texter. Inriktningen på tänkandet, som blev en tysk
biografitradition, gjorde författaren till en hjälte. Strävan till harmonisering av inre och
yttre karaktäristika bröts inom biografiskrivningen under 1800-talet. 33 Därefter är två
inriktningar skönjbara: biografier som betonar vita activa och biografier som lyfter fram
vita contemplativa. Den förra upphöjer vetenskapen i politikens och moralens namn. Den
senare idealiserar ett förandligande och en estetisering av livet. 34 Den andliga
historieskrivningen, hänvisande till en högre plan för mänskligheten, företräddes av
bland andra Wilhelm Dilthey och Rudolf Heym. Det hela slutade kring sekelskiftet i en
biografik som polariserade den isolerade individen mot den fientliga omvärlden.
Avmaterialiseringen och estetiseringen utsträcktes till alla livsområden, konkluderar
Inger Larsson och resumerar Scheuer tidsöversikt:
I den andehistoriska biografins betoning av det irrationella och mysteriösa i skapelseprocessen,
ser Scheuer funktionen att kompensera en politiskt och socialt frustrerad
borgarklass och få den att trots allt känna sig höjd över massan. Med den så kallade
George-kretsens biografi i början av 1900-talet togs ytterligare ett steg mot genrens
förvandling till mytografi. Det handlade om en antikapitalistisk och antidemokratisk
tradition, vars främsta namn var Friedrich Gundolf. Man intresserade sig för de stora
personligheterna, handlingsmänniskor och siare, men bortsåg från deras handlingar och
skildrade framför allt den intima människan. När det gällde författare ansågs verkläsningen
ofta vara tillräcklig för att ge en biografisk bild. 35
31 Romain, 1948, s. 56-57.
32 Scheuer, Helmut, Biographie. Studien zur Funktion und zum Wandel einer literarischen Gattung vom 18 Jahrhundert
bis zur Gegenwart, Stuttgart 1979.
33 Scheuer, 1979, s. 21-35.
34 Scheuer, 1979, s. 141f. Larsson, 1989, ”Biografiforskning: poetik, politik eller panorama”, s. 27ff.
Hyllningen av den harmoniska människan tog sig olika uttryck. Hos Friedrich Schlegel ser Scheuer en
strävan efter oändligheten, hos Georg Gottfried Gervinus en sammansmältning av ande och vilja. I den
preussiska traditionen sammanbinds konst och bildning med nationalism och en preussisk statsuppfattning.
Proletariatets farliga framfart förenade adel och borgerskap till en försvarsgemenskap. Som biografer i
denna tradition nämner Scheuer Droysen, Treitschke, Ranke och Humboldt.
35 Scheuer, 1979, s. 113ff. Larsson, 1989, s. 29. Jag ger den här utblicken ett stort utrymme. Den är relevant
för svensk biografiskrivning i allmänhet, vilket vi kommer att märka flerfaldigt framöver. Det tyska
inflytande var dominant också för Birgittabiografierna. Knut B. Westmans, Lydia Wahlströms och Emilia
Fogelklous biografier är påverkade av den tyska traditionen. Gundolfinfluenserna kan spåras ännu så sent
som hos Sven Stolpe på 1970-talet., som jag kommer att visa längre fram i texten.
37