Untitled - Åbo Akademi

479
Som konklusion kan konstateras att motsatsparen katolik-protestantickekonfessionell-areligiös
inte ger entydiga utslag i biografierna. En viss övervikt på
nykter narrativitet, kritiskhet och saklighet märks bland katolikerna och de religiöst
irrelevanta biografierna, men konfessionen bör också ses i sin idéhistoriska situation
och relateras till biografens profession och professionalitet. Hagiograferna, som
samtliga har akademisk examen och där några till och med är erfarna forskare, antyder
att profession som bedömande analysfaktor eventuellt får stå tillbaka inför biografens
eget unika andliga temperament och konfessionsmässigt interna traditionstillhörighet.
5 Könsskillnadens essens
Birgittabiografierna är alldeles unika i biografins historiografi. Det är sällan män
överhuvudtaget skriver/har skrivit levnadsteckningar över kvinnor. Män har av
tradition författat biografier om män, kvinnor skriver om kvinnor. 41 Denna avhandling
inräknar femton manliga biografer från slutet av 1800-talet till början av 2000: Richard
Steffen, Knut B. Westman, Sven Stolpe, Hjalmar Sundén, Hans Furuhagen, och Birger
Bergh. Räknar vi in hagiografierna får vi ytterligare fyra manliga levnadstecknare:
Tryggve Lundén, Aron Andersson, Bengt Ingmar Kilström och Luca Cesarini. De
teologiskt eller religionspsykologiskt hållna analyserna av Birgitta utökar ytterligare
manliga Birgittabilder i min avhandling. Tor Andræs, Lars Bergquists Anders Piltzs
tolkningar ingick ju bland övriga biografiska bilder i min analys. I resonemangen har
dessutom Friedrich Hamerichs, Henrik Schücks och Gustaf Bergströms biografier
figurerat. De kvinnliga biograferna är fyra till antalet: Lydia Wahlström, Emilia
Fogelklou, Toni Schmid och Birgit Klockars. Utöver dessa har jag vidrört diskursiva
kvinnoemanciptoriska, feministiska och feministteologiska Birgittabilder i artiklar eller
specialstudier av Ellen Fries, Ellen Key, Maria Bergom Larsson, Kari Børresen, Helga
Koch, Nina Sjöberg och Ebba Witt-Brattström.
Förklaringen till ”svärdssidans” aktiva forskning kring Birgitta ligger knappast
enbart i ett biografiskt intresse för Birgittas person. Birgittas erbjuder med sina texter
ett flervetenskapligt fält. De manliga biograferna har kunnat fördjupa sina egna
vetenskapsämnen genom Birgitta: Friedrich Hammerich sin kyrkohistoria, Henrik
Schück sina litteraturvetenskapliga medeltidskomparationer, Gustaf Bergström den
teologiska dogmatiken och mystiken, Richard Steffen sina textstudier av revelationerna,
Knut B. Westman den nyetablerade religionspsykologin, Tor Andræ sin
religionsvetenskapliga utvidgning mot religionspsykologin, Tryggve Lundén sina
Birgittaöversättningar, Bengt Ingemar Kilström sin kyrkohistoria, Hjalmar Sundén sina
religionspsykologiska rollteorier och Hans Furuhagen sin vidareutveckling av förstudierna
till ett TV-program om Birgitta. Birger Berghs biografi slutligen emanerar ur hans
flerdecennielånga arbete med nyeditionen av revelationernas latinska utgåva. De enda
biografier som inte har tillkommit vid professorns eller forskarens arbetsbord eller
ingått i biografens egen vetenskapliga specialisering är Sven Stolpes och Lars Bergquists
biografier och de övriga hagiografierna. Motsvarande fristående biografier på
”spinnsidan” är levnadsteckningarna av Ellen Fries och Lydia Wahlström. Emilia
Fogelklous biografi är en del av hennes religionshistoriska forskning och Toni Schmids
41 Jensen, Bernhard Eric, ”Den faghistoriske biografi – som experimentarium betragtet”, Livet fortalt.
Litteraturhistoriske og faghistoriske biografier i 1990´erne, red. A.B. Richard & B.E Jensen, Roskilde
Universitetsforlag, Frederiksberg 1999, s. 124.