Untitled - Åbo Akademi

Min läsning av den teoretiska biografidebatten indikerar geokulturellt bundna
skillnader mellan forskare från olika länder. En generaliserande utblick mot den internationella
biografidiskussionen visar att brittiska forskare oftast vill föra biografin närmare
skönlitteraturen medan tyska biografiteoretiker hellre vill hålla fast vid de historievetenskapliga
anspråken. 72 Denna differentierade begreppsbundenhet gör att konnotationerna
inte fluktuerar lika nyansrikt inom tysk biografiteori som inom den anglosachsiska
traditionen. Paul Murray Kendall 73 till exempel preciserar åtta varianter av biografin på
en objektiv-subjektiv skala medan James L. Clifford arbetar med fem utgallrade
definitioner. 74
Kendalls biografiformer är följande: novel-as-biography (nästan helt imaginär),
fictionalized biography (blandar fakta och fantasi), interpretative biography (vetenskapliga krav
på materialutforskning blandas med viss fiktionell frihet), scholarly biography, reserach
biography and life-and-times biography (fakta respekteras, ett stort material behandlas,
detaljerad återgivning, litterära kvaliteter möjliga, behemoth biography (materialinsamling,
alltför detaljerad, saknar urval och dramatiskt fokus, superbiography (vetenskapliga och
litterär).
James L. Clifford räknar med följande former av biografin enligt en subjektivobjektiv
skala som omfattar fem definitioner: fictional biography (sekundära källor, bygger
på fantasi), narrative biography (fantasi tillåten genom att dokument kan omvandlas till en
dramatisk scen eller en dialog), artistic-scholarly biography (materialtrohet, men en viss fri
strukturering tillåten), scholarly-historical biography (visst materialurval, kronologisk
ordning, lite historisk bakgrund, inga dolda spekulationer, inga fiktionella knep, ingen
psykologisk tolkning) samt slutligen objective biography (alla dokument, inget urval). 75
2 Sartre kontra ”biografins kannibaler”
2.1 Textspår utan livsår
”Biografins kannibaler” är ett överdrivet och karikerande rubrikval, vetenskapligt
lättviktigt och använt som en narrativ förförelsestrategi för att minska den teoretiska
textens tyngd. Jag vill nedan redogöra för argumenteringen hos några av biografikens
mer framträdande vedersakare.
Den omfattande ideologi- och vetenskapskritiken under 1900-talet mot såväl
totalbiografi som biografiska delperspektiv avslöjar inte endast en negligering av
individens betydelse och/eller en eliminering av allt personligt på strukturernas och
makrohistoriens avgörande metaplan. Till en del uttryckte den disparata kritiken alldeles
säkert en utbredd leda vid stel och stereotyp biografik. En annan aspekt utgör den
72 Inger Larsson noterar samma iakttagelse. Se Larsson, 2003, s. 11, fotnot 11.
73 Kendall, Paul Murray, The Art of Biography, New York (1965) reiss. with new introduction 1985, s. 126-
134.
74 Clifford, James L., From Puzzles to Portraits. Problems of a Literary Biography, North Carolina 1970, kap.
”Form-Types of Biography”.
75 Begreppen återges oöversatta men med parentetiska förklaringar och värderingar av terminologin som
Inger Larsson har utarbetat för sin doktorsavhandling Liv och text. Se Larsson, s. 12-13. Tilläggas kan att det
något främmande ordet behemoth, på svenska, kan härledas ur Job. 11:15-24. Behemot var, liksom Leviatan,
ett av de stora landdjuren, eventuellt med babylonsk-mytologiskt ursprung. Det är omstritt om behemot
var en oxe, en elefant eller en krokodil, men djurets funktion var att regera över världen i dess kaotiska
tillstånd. Se Nordisk familjebok, andra upp.
49