Untitled - Åbo Akademi

113
yrken. Katarerna var ändå inget ofarligt element, som enbart höll sig till sin egen
gemenskap. På många sätt förhöll de sig kritiska till katolska kyrkan och predikade mot
”kyrkans nattsidor”. År 1209 företogs det första ”korståget” 41 och det slutade i en
blodig massaker av invånarna i staden Bézièrs. Staden Albi var kättarnas centrum. Där
dröjde det tjugu år innan franska kronan och katolska kyrkan, genom massakrer och
kättarbål, lyckades kuva albigenserna och få kontroll över katarernas område. Katarerna
bjöd dock fortfarande motstånd från sitt sista centrum, Montségur, men 1244
stormades även detta fäste. Katarernas självständiga förhållande till kristendomen spred
sig och deras läror sammanblandades med flera andra kättarrörelser och fortlevde under
skilda gestalter, exempelvis i den oenhetliga beginrörelsen.
Fjärde Laterankonciliet hade, som nämnts, vid sitt möte 1215 förbjudit
grundandet av nya klosterordnar. Detta innebar i praktiken att kvinnliga konvent måste
inordnas i redan existerande manliga klosterordnar. Här uppstod problem: i praktiken
motarbetade samtliga ordnar det livliga intresset bland kvinnor för klosterliv, som från
1200-talet gjorde religiösa strömningar till ett av medeltidens typiska kvinnoföreteelse.
Särskilt i Nordeuropa utbredde sig de religiösa väckelserörelserna bland kvinnorna.
1200-talet var en enda lång uppvisning av manlig ovilja gentemot kvinnligt klosterliv, en
ständig kamp mellan de enskilda ordnarna och kurian. Kurian var ibland tillmötesgående
mot kvinnorna. Man försökte i skarpa ordalag och genom påbud kräva att
ordnarna skulle ta sig an de kvinnliga klostergrenarna för att få ordning i det kaos som
rådde. Grunden till motviljan i manliga kloster låg givetvis i försörjningsbördan och det
ekonomiska ansvaret. I de fall där de kvinnliga konventen lyckades fungera som
ekonomiskt självbärande enheter avmattades konflikten för en tid. Men den pyrde
under hela 1200-talet och långt in över 1300-talet som ett svårlösligt problem. Det
hände att kvinnor stormade klostermurarna för att få tillträde till gemenskapen. Tidvis
var motståndet mot kvinnliga kloster särskilt starkt. Kvinnorna kom därför ofta att
samlas i egna spirituella grupper utan anknytning till någon etablerad orden. 42
Den mycket disparata s.k. beginrörelsen, som delvis höll ihop denna spiritualitet,
är svårfångad och heterogen. I många fall inspirerades man av den kvinnliga mystikern
Hadewijch och hennes Minnelehre. Många av kvinnorna levde tillsammans, yrkesarbetande
i kollektiv, utan klosteranslutning och avlagda löften. Flere grupper krävde
dock att få grunda sina egna kloster. Också Birgitta kom att förknippas med beginerna.
Enligt källorna beskylldes hon för beginidéer av sin son Karl, närmast på grund av sin
anspråkslösa klädsel. I Sverige finns annars inga säkra spår efter beginerna, vilka
däremot skall ha funnits i Danmark. Av Vadstenadiariet framgår att birgittinerna vände
sig mot beginerna.
För kurians del måste både kättar- och klosterproblemen lösas; kampen för
kvinnokloster innebar ofta i praktiken en kamp mot en presumtiv grund för kätteriet.
Kontakterna mellan olika kättarrörelser och beginer tilltog under 1200-talet. När beginrörelsen
och andra fattigrörelser utvecklades som starka religiösa strömningar i Europa
följde osanktionerade tankar tätt i spåren. Bland annat vid översättning av religiös
litteratur till folkspråken spelade kättarrörelserna en stor roll och det hände att översättningarna
grumlades av kätterska tankar. Kvinnogrupperna samlades ofta under en
41 Citationstecken därför att katarismen sist och slutligen bara var ett svepskäl för kriget. Den franske
kungens egentliga orsak till våldföring var hans strävan att inlemma det alltför ”självständiga” sydfranska
området med resten av Frankrike.
42 I t.ex. Grundmann, 1963, s. 140ff. behandlas Fjärde Laterankonciliets program utförligt. Det religiösa
klimatet är av största vikt för förståelsen av Birgittas liv, värld och ageranden. Som vi skall se längre fram
kan en helt ny hypotes skissas vad beträffar den mångomdiskuterade frågan om Birgittas dubbelkloster.