Untitled - Åbo Akademi

Avgörande för biografins del är vad biografen tror eller anser om den tid i vilken texten
skall läsas och användas. 208
I Jensens komparativa mikroanalys av en rad fackhistoriska biografier står
förhållandet mellan avsändare, mottagare och den berättade historien i centrum som en
”narrativ överenskommelse”. Jensen lägger största uppmärksamhet vid utforskandet av
hur biografen har inrättat och använt det förmedlingsrum han har avgränsat åt sig i
texten. Detta omfattar naturligtvis en analys av vad som kan läsas in i texten om
avsändaren/biografen. Däremot företas ingen värdering av biografiernas relation till
tidigare forskning eller till användningen av det befintliga källmaterialet. En specifik
uppmärksamhet ägnar Jensen bruket av metaforer och slagord. En aspekt av metaforvaksamheten
är att avslöja om språkbilder eventuellt används för att täcka biografens
okunskap och otillräckliga bakgrundsforskning.
Utan att de danska teoretikerna vare sig begrepps- eller perspektivmässigt
prioriterar rekonstruktionen, konstruktionen eller dekonstruktionen som uttalad
biografipoetologisk metod, d.v.s. någon av Edels, Nadels och Epsteins biografipoetiska
paradigm, verkar kontextualisering, kausalsamband, referentialitet samt rekonstruktion
utgöra grundläggande element i den biografiska forsknings- och förståelseprocessen.
Som motvikt till en biografinonchalant (eller biografifientlig) litteraturvetenskaplig
hållning lyfter litteraturvetaren Anders Ohlsson fram den explicit konstruktivistiska
biografiteorin. I sin syn på det biografiska materialet som text och diskurs grundar han
sig på både Nadel och Epstein. Biografin utgör för honom en kontext bland andra och
kan aldrig slutgiltigt spegla den biograferades innersta liv, tankar, böjelser, begär. Fakta
och händelser bör problematiseras kunskapsteoretiskt eftersom de utgör summan av
kulturellt betingade observationer och kunskapsprocesser. Ohlsson vill ”undvika det
dualistiska schemat med livet som en fast punkt i förhållande till texten genom att låta
olika texter speglas mot varandra”. Hans konklusion om att en biografisk tolkningskontext
inte skall gälla alla textstudier, talar för en syn på det biografiska studiet som ett
delperspektiv i en vetenskaplig forsknings- och förståelseprocess liknande den Erik
Lönnroth företrädde ovan. Den biografiska tolkningskontexten får aldrig slutgiltigt
legitimera en tolkning, summerar Ohlsson. 209
4.5 Historikernas turist- och businessklass?
Är biografiboomen enbart en trend för tendentiös forskning eller är den en sund gren
på historievetenskapen kunskapsträd?
Biografiböljan, som har sköljt över oss de senaste decennierna, har fått många
historiker att engagera sig i olika fackbiografiska projekt. Men medan biografin har blivit
rumsren vid de olika forskningsinstitutionerna har kritiken tilltagit i styrka. I Danmark
har den fackhistoriska debatten varit särskilt bitsk. Vissa historiker har talat om ett
fackligt förfall inom ämnet. Dilettanteri, trivial konversationsvisdom och amatörism är
andra omdömen som har fällts om renässansen för fackbiografisk forskning. Biografiböljan
har nästan börjat förliknas vid en syndaflod som hotar att ödelägga hela
historikerfacket. 210
208 Jensen, 1999, s. 117-120.
209 Ohlsson, Anders, ”Vad kommer efter författarens död?: om den biografiska kontexten”, Tidskrift för
litteraturvetenskap, 23/1994, s. 15-26. Komprimeringen av Ohlsson biografiteori återges här delvis genom
Larsson, 2003, s. 48-49.
210 Jensen, 1999, s. 214.
85