Untitled - Åbo Akademi

368
människors handlande /.../ Den weibullska människan är en planläggande och
kalkylerande människa. 91
En lika rationell och maktstrategiskt kalkylerande människa möter oss i Curt Weibulls
Christinabiografi. Genom nytt källmaterial och revidering av tidigare lösa påståenden
förändrade Weibull bilden av drottningen. Från att tidigare biografiskt ha beskrivits som
en kvinna, som år 1657 grymt avrättar sin älskare, d.v.s. markis Monaldesco, visar
Weibull hur markisens död hör hemma i ett större politiskt maktsammanhang där
drottningen agerar som den 1600-tals suverän hon är. Drottning Christina och Monaldesco
utkom 1936. Det är möjligt att denna korrigerande biograf har haft ett inflytande på
Schmids Birgittamonografi. Arbetssättet är likartat och den underliggande synen på det
rationella och praktiskt handlade biografijaget är analog med Weibulls strukturanalys. I
dessa bägge källkritiska biografier bevittnar vi ett handlade dirigerat utifrån
huvudpersonens roll i samhället. 92
Men vi möter en personlig avvikelse hos Schmid, som inte är helt kongruent med
den weibullska skolans roll-aktör- eller maktperspektiv. Hon läser Birgittas religiösa
värld inifrån. Hon förstår hennes personligt andliga bevekelsegrunder och flätar in dem i
samhällsideologiska bevekelsegrunder. Protesten mot avogheterna i samhället styr
agerandet framom ett smidigt och servilt beräknande för att nå fördelar eller opportuna
rollskiftningar för att hantera maktomkastningar:
Det är denna personlighet, som gång efter gång möter i revelationerna. De äro icke en hop
lösa svärmiska drömbilder. De utgöra icke enbart ett maktpolitiskt program. I sin helhet
torde de kunna förstås som uttryck för en människas strävan, att ännu en gång från början
förstå denna vrånga värld, och att vrida den rätt igen. 93
Om vi vänder blicken mot en annan horisont kan vi konstatera att Schmid presenterar
sin Birgittastudie i en tid när även teologerna gärna tog avstånd från varje psykologisk
betraktelse av religionen och psykoanalytikerna utdömde den som illusion. 94 Både
begreppet själ och begreppet Gud hade förlorat i relevans och som förenande funktion
i samhället och vetenskapen. 95 I detta andliga klimatperspektiv är det intressant att
91 Liedman, 1978, s. 51.
92 Metodlikheten är tydlig mellan Weibull och Schmid: bevisningsaspekten, kombinerad med antaganden
om handlingsrationalitet dominerar över tolkningsaspekten. Jfr Torstendahl, Rolf, ”Minimikrav och
optimumnormer i svensk historieforskning 1920-1960”, Historievetenskap som teori, praktik och ideologi, red. Th.
Nybom & R. Torstendahl, Stockholm 1988, s. 83-85. Torstendahl analyserar Curt Weibulls
Christinabiografi och Ingvar Andersson dito över Erik XIV och den weibullska metodens användning i
biografisk forskningspraktik.
93 Schmid, 1940, s. 176. Detta utesluter inte rationaliteten som psykologisk tolkningsgrund. Schmid infogar
den andliga övertygelsen i bilden av den planenligt handlande Birgitta. Liedman tolkar den bakomliggande
människosynen så här: ”För weibullianerna är samhällsutvecklingen resultat av en kamp mellan individer
som företräder sina eller sin grupps ekonomiska, sociala, kulturella eller maktpolitiska intressen. Att påstå
att någon typ av faktorer, socioekonomiska eller ideella eller politiska, skulle vara avgörande eller i sista
hand bestämmande för den historiska utvecklingen betraktas som ovetenskapligt. I centrum för
uppmärksamheten står det planenliga handlandet, men planerna kan vara av olika slag”. Liedman, 1978, s.
53.
94 I Sundén, Hjalmar, Människan och religionen. Ett psykologiskt studium av fromheten, Stockholm 1959, s. 50ff,
redogörs för psykologins och teologins oförenlighet under mellankrigstiden och framöver och de olika
kunskapsdisciplinernas förhållningssätt.
95 Tingsten, Herbert, Gud och fosterlandet. Studier i hundra års skolpropaganda, Stockholm 1969, s. 264, 276-281.