Untitled - Åbo Akademi

298
kvinnomedvetande, att det faller en före, att hon, trots riddaridealet, kanske ej ens i
barndomen önskat sig född till man. 314
2.3 Tiden och dess idéer
Efterkrigsstämning samt politisk och social oro kännetecknade Sverige medan Emilia
Fogelklou arbetade med biografin över den heliga Birgitta. 315 Försörjningsläget i landet
var kritiskt. I april 1918 hölls en omfattande hungerdemonstration. Inför förstamajtågen
samma vår vägrade polismakten att ge sitt tillstånd till parollen ”För republik”. ”Bröd
och medborgarrätt” accepterades dock som slagord. Missnöje och motstånd mötte den
nya vänsterregeringen när den 1918 försökte genomföra den länge omdiskuterade
författningsreformen. Propositionen röstades ner av den konservativa kammaren våren
1918. På kontinenten tilltog revolutionära stämningar. Hösten 1918 föll det tyska
kejsardömet.
I Sverige fortlevde den sociala oron med oförminskad intensitet. Stora folkmassor
samlades till demonstrationsmöten runtom i landet. Resolutioner framfördes där man
krävde omedelbart införande av lika och allmän rösträtt i såväl kommunalval som
riksdagsval. Vid det laget vilade ett ”revolutionshot” över landet. Samma månad
övertog bolsjevikerna makten i Moskva. Också i Sverige gick vänstersocialisterna till
attack mot det etablerade samhället och dess institutioner. Många av de inkallade
fråntogs sina vapen eftersom de ansågs opålitliga av det svenska försvaret. På
Strömmen, mitt i Stockholm, stationerades ett pansarfartyg. När Tyskland kapitulerade
den 11 november handlade regeringen Edén snabbt: ett ”psykologiskt ögonblick”
uppdagades och redan den 22 november lades författningspropositionen fram på nytt
för en urtima riksdag. Förslaget godkändes den 17 december. 316
Det bolsjevikiska hotet i tiden avspeglas i Fogelklous biografi i en analogikomparation:
Gisslarna – om man nu skall utsträcka det namnet över alla rörelsens förgreningar – äro
medeltidens ”bolsjeviker”, som vilja gå till storms mot hela det bestående samhället, stat,
kyrka och egendomsförhållanden. ”Kristi ståthållare” var ju faktiskt Europas störste bankir
i förbund med ”ockrarna”. 317
Kvinnosaken och rösträttsfrågan stod högt på Emilia Fogelklous liv- och yrkesagenda.
När hennes Birgittabiografi utkom år 1919 hade kvinnorna i Sverige ännu inte förklarats
314 Fogelklou, 1919, s. 33. ”Hon är sannerligen mer lik en stridsman än en klosterjungfru”, konstaterar
Fogelklou, s.160, längre fram i biografin.
315 ”Jag vill vara neutral till min död”, säger Frida i Birger Sjöbergs 1922 utgivna diktsamling Fridas bok, som
speglar åtskilligt av den svenska krigstids- och efterkrigstidsstämningen. En ganska massiv, pacifistiskt
färgad motvilja satte under första världskriget sin prägel på opinionsbildningen inom breda folklager. Även
de mer politiskt medvetna grupperna, som var känslomässigt engagerade för ettdera av stormaktsblocken,
var nästan genomgående anhängare av en strikt svensk neutralitet. Det enda undantaget var en liten skara
aktivister som krävde ”modig uppslutning” på Tysklands sida. Carlsson, Sten, ”Sverige under första
världskriget”, Den svenska historien, band 9, Industri och folkrörelser 1866-1920, Stockholm 1968, s. 298.
316 Beslutet konfirmerades av en lagtima riksdag 1919 och 1921 infördes formellt allmän rösträtt. Möller,
2004, s. 74-75.
317 Fogelklou, 1919, s. 111-112.