Untitled - Åbo Akademi

441
eller det sociala könet. Ebba Witt-Brattström använder könet som analytisk kategori i
sin dekonstruktion av moderskapets betydelser i Birgittas visionstexter. 91
Maria Bergom Larsson och Ebba Witt-Brattström kan även läsas med utgångspunkt
i Sandra Hardings könsteoretiska kriterier 92. Hon skiljer mellan feministiska
ståndpunktsteorier å ena sidan och postmoderna teorier å den andra. De förstnämnda,
som hon kallar ”efterföljarteorier” är präglade efter marxismens mall. Resonemanget
följer traditionella maktkategorier och ett historiematerialistiskt synsätt. Dessa feminister
utgår från kunskapsrealism och ersätter klassbegreppet med ett socialt könsbegrepp
och iakttar parallelliteten mellan dem. Det existerar en sanning, och man kan uttala sig
entydigt om verkligheten, även om det skapas olika värderingar och tolkningar
beroende på tolkarens ställning i förhållande till denna sanning. Det finns med andra
ord olika raster att stratifiera sanningen genom. Här hittar vi Maria Bergom Larssons
feministiska Birgittatolkning. Birgitta blir läst och tolkad genom könskampens emancipatoriska
teoleologi.
De postmoderna feministiska teorierna däremot utgår från kunskapsrelativism:
många kan göra anspråk på att ha monopol på bedömningen av sin egen verklighet.
Inget perspektiv äger företräde eller större värde som generell förklaring. Enligt Anita
Göransson har utvecklingen under 1970- och 1980-talen gått från betoningen av ett
marxistiskt eller historiematerialistiskt paradigm till en betoning av hermeneutik,
fenomenologi eller symbolisk interaktionism inom samhällsvetenskaplig kvinnoforskning.
Intresset har flyttats från mönster och systematik till individens subjektiva
upplevelser. Man har rört sig från den yttre till den inre verkligheten. Den socialt
inriktade forskningen inom humaniora, där de historiska och sociala villkoren för
texters och bilders skapande och mottagande i offentligheten tidigare har betonats, har
på motsvarande sätt övergivits för en ”ren” text- eller bildanalys, där textens olika skikt,
samband med andra texter och språkfilosofiska grunder undersöks med hjälp av
psykoanalytiska och lingvistiska redskap. 93 Inom denna teoriförståelse har Ebba Witt-
Brattströms analys av Birgitta vuxit fram. De feministiska Birgittabilderna löper således
jämsides med den genderteoretiska utvecklingen under 1900-talet. Men jag undrar om
vi inte samtidigt kan innesluta dem i en cirkel som både börjar och slutar i Emilia
Fogelklou?
Lydia Wahlström, Emilia Fogelklou och även Ebba Witt-Brattström problematiserar
Birgittas medeltida omgivning. Beträffande Birgittas starkt framhållna moderlighet
och moderligheten som tolkningsraster får man ändå intrycket av moderskapet som ett
tidlöst levande emblem. Frågor om den sociala tillhörighetens betydelse, till exempel
skillnaden mellan att vara åttabarnsmor i högaristokratisk medeltidsmiljö kontra samma
liv i industrialiserad 1800-talsmisär eller i de dubbelarbetande kvinnornas 2000-tal
tangeras inte ens. Andra ouppmärksammade aspekter är bland annat rollernas betydelse.
Jag tänker inte enbart på könsrollerna utan snarare det sociala rollspelets rigiditet i det
hierarkiska medeltidssamhället och vad detta innebar för Birgitta när hon tog steget från
maka och mor och till änkestatus. Rollernas betydelse bör rimligtvis vara stor med tanke
91 Jfr Göransson, Anita, ”Innovation och institution. Om receptionen av kvinnohistoria och kön som
analytisk kategori”, Manliga strukturen och kvinnliga strategier, En bok till Gunhild Kyle, red. B. Sawyer B. &
Göransson, A., Göteborg 1987, s. 46-50.
92 Harding, Sandra, ”Instabiliteten i den feministiska teoribildningens analytiska kategorier”,
Kvinnovetenskaplig tidskrift 1987, s. 2-3. Harding kritiserar själv de båda teoriförståelserna men menar ändå att
båda behövs. Instabiliteten i de analytiska kategorierna är en metodisk fördel, noterar hon. Relativism och
fragmenterad verklighetsuppfattning tenderar att komma fram i kristider, vilket borde kunna uppfattas som
ett kritiskt förhållningssätt.
93 Göransson, 1987, s. 52.