14.09.2013 Views

Untitled - Åbo Akademi

Untitled - Åbo Akademi

Untitled - Åbo Akademi

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

stil. Men både Birger Bergh och Birgit Klockars anser att revelationerna i allt väsentligt är<br />

Birgittas verk. Vi vet att vissa ändringar, t.ex. sammanfogande av flera uppenbarelser till<br />

en, har gjorts av biktfäderna. Det är ändå omöjligt att helt lösa problemet med i vilken<br />

mån biktfäderna har ingripit formellt-tekniskt i texterna. 48<br />

Jag vet inte om jag tycker att frågan är så enkelt avgjord. Man kan visst anse att<br />

Birgitta står som ensam författare till texterna. Men det utesluter inte hela den komplexa<br />

frågan om mångårig och avancerad influens i stilistisk-litterärt och andligt-teologiskt<br />

avseende. Magister Mathias, mångårig samtalspartner och biktfar, var en av tidens mest<br />

framstående teologer. Petrus av Skänninge, likaså mångårig vän och biktfar, räknas till<br />

en av de stora hymnologerna under 1300-talet. Han skrev både poesi och tonsatte<br />

andligt liturgiska texter. Också om en författare formulerar sina texter själv, kan han<br />

eller hon vara allt från (medvetet eller omedvetet) lätt påverkad av andra till en veritabel<br />

megafon för andras tankar och uttryck. Jag menar att vi inte har löst frågan genom att<br />

synerna och tankarna i Birgittas visioner är präglade av hennes språkdräkt. Hon levde<br />

trots allt ett intensivt nätverksliv både i Sverige och i Rom.<br />

En av de mer intensiva visionerna i Birgittas samlade uppenbarelser är t.ex.<br />

julnattsvisionen då Birgitta med egna ögon fick se hur det gick till när Maria födde<br />

Jesus-barnet. Denna syn var vanlig bland medeltidens kvinnliga mystiker och uttrycker<br />

en växelverkan mellan visionärt skådande och ikonografi. Påverkan var inte enbart<br />

enkelriktad: flere mystiker (bl.a. Hildegard av Bingen och Heinrich Suso) gav detaljerade<br />

anvisningar om hur man skulle illustrera deras syner i handskrifterna. Visionärerna<br />

påverkades av konsten; konsten påverkades av visionärerna. Från 1200-talet framåt blev<br />

passionsvisionerna dominerande, liksom man i konsten övergick från Pantokratorgestalten<br />

till att skildra den lidande Kristus. Även hos Birgitta finner vi samma starka<br />

koncentration kring passionsdramat och den lidande Kristus. 49<br />

Den medeltida birgittinska texttraditionen inleds redan under Birgittas livstid med<br />

de första fixeringarna i latinsk och svensk skriftform. Den konsolideras i en grundläggande<br />

redigeringsfas, mellan Birgittas död 1373 och helgonförklaringen 1391, och<br />

förvaltas och förgrenas sedan medeltiden ut. Som naturliga slutpunkter ser vi den<br />

latinska versionens tryckta editio princeps 1492 och den sista stora Birgittahandskriften på<br />

vadstenasvenska (Cod.Ups.C.61) från tidigt 1500-tal. 50<br />

Den fornsvenska revelationssamlingen, som presenterades vid Vadstena klosters<br />

invigning 1384, är en reöversättning från latinet, d.v.s. från de texter Birgittas biktfäder<br />

hade översatt och redigerat. De birgittinnorska texterna däremot torde återgå på det<br />

fornsvenska originalmaterialet. Eftersom Birgitta ofta dikterade, varefter uppenbarelserna<br />

översattes, har hennes egna texter försvunnit så när som på ett par blad, de s.k.<br />

”Birgitta-autograferna”. 51<br />

Det samlade materialet med revelationer tillkom genom att biktfäderna redan<br />

under Birgittas livstid ordnade texterna till större volymer. Tre sådana ”böcker” (Bok I<br />

och II samt bok V, Frågornas bok) fanns färdiga redan före Birgittas avresa till Rom.<br />

Regula Salvatoris, skrevs även den i Sverige – förutom de inledande och avslutande<br />

48 Klockars, Birgit, Birgitta och böckerna, Stockholm, 1966, s.30-33 samt Bergh, Birger, Heliga Birgitta.<br />

Åttabarnsmor och profet, Lund, 2002, s. 121.<br />

49 Dinzelbacher, Peter, Mittelalterliche Visionsliteratur, Darmstadt, 1989, s. 13, 28-29. Jfr t.ex. Rev I:10, Rev<br />

IV:70 samt Reuelaciones celestes, Book VII, ed. Birger Bergh, Uppsala 1967, Rev. VII 15:22-25. I sv. övers.<br />

Himmelska uppenbarelser, band 1, första boken, kap.10, s. 86-91, band 2, fjärde boken, kap. 70, s. 121-126,<br />

band 3, sjunde boken, s. 226-228.<br />

50 Wollin, Lars, ”Två språk och flera skikt: uppenbarelsernas texttradition”, Birgitta, hendes værk och hendes<br />

klostre i Norden, red. Nyberg, T., Odense 1991, s. 412.<br />

51 Klockars, 1966, s. 33.<br />

17

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!