Untitled - Åbo Akademi

341
Jag nämnde tidigare att Sundén bygger sin Birgittabiografi på jungianska analyser.
Det är ändå förhastat att karaktärisera honom som renodlad jungian. I lika hög grad
framkommer influenserna från Sigmund Freud, eller snarare från freudianska lärjungar.
En an dem är Erik H. Erikson. 535 I Birgittabiografin kombinerar han ett freudianskt
analyssätt (regressionernas och sexualitetens betydelse) med ett jungianskt betraktelsesätt
(symboler, kollektivt undermedvetande, religionen som djuppsykologisk renhållning).
Båda inriktningar har en framträdande plats i biografin. 536 Man kunde säga att
Sundén bidrar till renässansen för Jungs tankar och drömteorier. 537
Sundén torde inte heller vara opåverkad av en av de stora psykobiografierna, Young
Man Luther. A Study in Psychoanalysis and History, där Erik Erikson på ett avancerat sätt
utvecklar de psykobiografiska metoderna i en praktiskt tillämpad biografik. En ytlig
jämförelse mellan metod- och stilgreppen indikerar detta. Ett tiotal år innan Sundéns
Birgittabiografi utkom hade psykobiografins teoretiska och metodiska frågeställningar
diskuterats i nordiska vetenskapssammanhang. En egen metodik hade utvecklats och
fixerats för denna biografiska subgenre. 538
Sundén har naturligtvis dessutom mottagit idéer och intryck från den svenska
religionsvetenskapen. Hans lärare, Tor Andræ, ägnade sig åt studiet av mystik och
religiös besatthet. Andræ publicerade sig även på Birgittaforskningens område. 539
Sundén utvecklar Andræs Birgittabild på ett både nyanserande och utvidgande sätt. I sin
breda översikt om mystikens psykologi studerade Tor Andræ Birgittas kreativt-religiösa
personlighet från naturvetenskapligt medicinska förutsättningar i kombination med
freudianska analysmotiv och metoder. Som slutsats konstaterade han att Birgitta var en
begåvad kvinna som sökte övervinna sina kvinnliga mindervärdeskomplex. Hon hade
dessutom konstitutiva hysteriska anlag och en stark benägenhet för det abstrusa. 540
Sundén går djupare, ifrågasätter vissa av lärofaderns omdömen, eftersom han ser
rollspelens psykiska förankring i barndomsrelationerna. I Religionen och rollerna talar han
ändå om ”den kompensatoriska självhävdelsen hos en kvinna i och genom möjligheten
till en intimare relation till Kristus än en man förmår”. Han förbinder Birgittas visioner
vid samma underläge som den ensamma kvinnan kan uppleva i ett kloster för män.
Omgiven av idel manliga teologiska experter och erfarna fromma män uppstår, enligt
Sundén, en mindervärdeskänsla som substitueras genom uppenbarelseförmågan. Även
om Sundén kompletterar denna bild av Birgitta ser vi den tydliga analogin
mindervärdeskänsla-självhävdelsebehov som en härstamning från Andræs tolkning. 541
Skillnaden till lärofadern Andræ syns däremot tydligt i det underliggande perspektivet:
Sundén skildrar ett sensibelt utvecklingsförlopp där Birgitta i slutändan framstår som ett
ödmjukt helgon. Han visar som biograf att han grundläggande delar trons väg och inte
enbart söker (psyko)patalogiska mönster i hennes beteenden.
535 Erik H. Erikson skrev psykobiografin över Martin Luther, som utkom 1958. Erikson, Erik H., Young
Man Luther A Study in Psyhoanalysis and History, New York 1958,
536 Sundén, 1973, s. 18-26, 54, 60, 78, 80-89, 130, 182, 208, 212 samt Jung, C.G., Psykologiska typer,
Stockholm 1941 samt Jung, C.G., Människan och hennes symboler, Stockholm 1966. Erikssons Lutherbiografi
betraktas som ett pionjärarbete bland psykobiografierna.
537 Detta tydliggörs i Sundéns, Persona och anima. En tillämpning av C G Jungs psykologi på sex författare,
Stockholm 1981, där Sundén återupptar sin analys av relationen mellan Birgitta och magister Mathias.
538 Kondrup, Johnny, ”Den psykologisk-eksistentiell biografi i Danmark”, Den litterära biografin, red. M. von
Platen, Göteborg 1989, s. 61-72.
539 Sundén, 1959, s. 96.
540 Andræ, 1926, s. 317ff.
541 Sundén, 1959, s. 96.