26.08.2013 Views

kulturgileak gizarte mugimenduetan - Euskara

kulturgileak gizarte mugimenduetan - Euskara

kulturgileak gizarte mugimenduetan - Euskara

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Nolanahi ere, euren abiapuntu teorikoak eta tradizio intelektualak zeharo<br />

desberdinak dira.<br />

60ko hamarraldiko frantziar estrukturalismoaren oinordeko,<br />

Bourdieuk egiturazkoa baino harremanezkoagoa den ikuspegia garatu du<br />

harrezkero. Autoreak berak idazki batzuetan “egiturazko konstruktibismoa”<br />

aipatzen badu ere, helduaroko lanetan harremanezko ikuspegiaz mintzatzen<br />

da batik bat (Bourdieu, 1988: 17-43; 1995: 267-272; 1997a: 7; 13-21;<br />

Bourdieu eta Wacquant, 1992: 13-18; 23; 196-206).<br />

Eliasen helburua errealitate sozialaren alderdi indibiduala eta soziala<br />

bilgarri egin behar zituen kontzeptualizazio bat bilatzea baldin bazen,<br />

Bourdieuk alderdi objektiboa eta subjektiboa elkartzeko bidetzat hartzen du<br />

egiturazko konstruktibismoa.<br />

Por estructuralismo o estructuralista (tomando la palabra estructuralismo en un<br />

sentido muy diferente de aquel que le da la tradición saussureana o lévistraussiana),<br />

quiero decir que existen en el mundo social mismo, y no solamente<br />

en los sitemas simbólicos, lenguaje, mito, etc., estructuras objetivas,<br />

independientes de la conciencia y de la voluntad de los agentes, que son capaces<br />

de orientar o de coaccionar sus prácticas o sus representaciones. Por<br />

constructivismo, quiero decir que hay una génesis social de una parte de los<br />

esquemas de percepción, de pensamiento y de acción que constituyen lo que<br />

denomino habitus, y por otra parte de las estructuras sociales, en particular de<br />

lo que denomino campos (Bourdieu, 1988: 127).<br />

Gizarte errealitatearen eraikuntza onartzen da batetik, baina<br />

nabarmen geratzen da —Eliasen ikuspegietan ez bezala— egitura<br />

objektiboei ematen zaien lehentasuna. Iritzi horrek eraman du Bourdieu<br />

ikerketa prozesuan bi une bereiztera, objektibista lehenengoa eta<br />

subjektibista bigarrena.<br />

Por un lado las estructuras objetivas que construye el sociólogo en el momento<br />

objetivista, al apartar las representaciones subjetivas de los agentes, son el<br />

86

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!