12.12.2012 Views

Diccionario del hñähñu (otomí): Valley del ... - SIL International

Diccionario del hñähñu (otomí): Valley del ... - SIL International

Diccionario del hñähñu (otomí): Valley del ... - SIL International

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

145 HÑÄHÑU — ESPAÑOL ku̱xki<br />

ku̱�nxui (kú̱�nxui) 1. s desmayo �Bu̱�u̱ ya<br />

jä�i ts�u̱da ra nzaki, tsu̱di ra ku̱�nxui<br />

nu�bu̱ handi �na ra jä�i xa ntse̱ni. Hay<br />

personas muy nerviosas que al ver a algún<br />

herido les da un desmayo.<br />

2. vi privarse �Bu̱�u̱ ya bätsi di ku̱�nxui<br />

ko ra kue̱. Hay niños que se privan de<br />

coraje. Sinón. mpuni, ho̱du<br />

ku̱tgu (ku̱tgu) s garrapata �Bu̱i rá ku̱tgu<br />

ra mixi, ra tsat�yo, ha nu�ä ra ku̱tgu ku̱t�i<br />

mbo rá gu. Tienen garrapatas el gato y el<br />

perro, y esas garrapatas están dentro de la<br />

oreja. Véase ku̱t�i, gu<br />

ku̱t�a (kú̱t�a) s cinco Ja�u̱ ya �be̱fi, ya me̱fi<br />

po̱ni zu̱nga ku̱t�a nde. Hay trabajos en que<br />

los oficiales salen a las cinco de la tarde.<br />

ku̱t�anthebe (kú̱t�ánthebe) 1. adj<br />

quinientos Dá tai ku̱t�anthebe ya �uada pa<br />

ga u̱t�i ha mä huähi. Compré quinientos<br />

magueyes para plantarlos en la milpa.<br />

2. s billete de a quinientos Ra<br />

ku̱t�anthebe dá häts�i ga nthai, himbá<br />

huadi. Los quinientos pesos que llevé<br />

para las compras no alcanzaron.<br />

ku̱t�i (kú̱t�i) 1. vt entrar Dí ku̱t�i ra �be̱fi<br />

zu̱nga hñäto xudi. Entro al trabajo a las<br />

ocho en punto de la mañana.<br />

2. s entrada, pasadizo Jaua rá ku̱t�i<br />

ra mbo�ni nuua habu̱ xa hñeki ra<br />

juts�i. Aquí está la entrada <strong>del</strong> animal;<br />

aquí, por donde ha roto la cerca. Pret. bi<br />

yu̱t�i Sinón. 2: k�ont�i<br />

ku̱t�i (kǔ̱t�i) 1. vt escardar Dí ku̱t�i ts�u̱ ra<br />

dädi�maxi stá käts�i. Estoy escardando un<br />

poco de planta de jitomate que he plantado.<br />

2. s escarda (incluye el aflojarle la tierra a<br />

las plantas y a la vez arrimarles tierra) Ya xá<br />

ñho ga japi yá ku̱t�i ya de̱thä, ya ya<br />

dängi. Ya está bueno que use la escarda en<br />

las plantas de maíz que ya están grandes.<br />

ku̱thä (kú̱thä) s 1. troje, recipiente donde<br />

se guarda el maíz Ra kaho ga ku̱thä<br />

�ñe̱mbi hñu karga ra de̱thä. Al cajón<br />

donde se echa el maíz le caben tres cargas<br />

de maíz.<br />

2. buche Ha rá ku̱thä ra o̱ni ku̱ ya<br />

t�u̱do. El buche de la gallina tiene piedras<br />

chiquitas. Variantes nkú̱thä, nju̱thä<br />

Véase ku̱, de̱thä<br />

ku̱thyats�i (kú̱thyáts�i) s ventana Rá ngu<br />

ra Xuua bi hokua yoho yá ku̱thyats�i.<br />

Juan le hizo dos ventanas a su casa.<br />

Variante nku̱hyats�i Véase ku̱t�i, hyats�i<br />

ku̱tsuida (kú̱tsuida) s pájaro bobo<br />

Sinón. ku̱dbida<br />

ku̱ts�i (kú̱ts�i) s 1. cueva, caverna T�enä<br />

ha �ra ya t�o̱ho̱ ja �ra ya ku̱ts�i xá hñe,<br />

nu�bu̱ mi thogi ra tuhni ha bi �ñägini ya<br />

jä�i. Cuentan que en algunos cerros hay<br />

cuevas profundas, y que cuando hubo guerra<br />

ahí se guarecieron las personas.<br />

2. agujero Ya k�eñä hadifä�ä hänja di<br />

nxei, ge hoki yá ku̱ts�i. Quien sabe la<br />

víbora cómo escarba, pero hace sus<br />

agujeros.<br />

3. túnel Sea ya �ñuthe o ya �ñu ya<br />

nju̱nbo̱jä xa thoki ya ku̱ts�i mbo ya<br />

t�o̱ho̱ pa xa thogi. Han hecho túneles en<br />

los cerros para que pasen, ya sea canales<br />

de riego o rieles de tren. Sinón. otsi<br />

ku̱ts�i (kú̱ts�i) vi estar sobre (dos o más<br />

objetos) Ku̱ts�i ra de̱thä mañä ra ngu. El<br />

maíz está en el techo de la casa.<br />

ku̱ts�i (kǔ̱ts�i) vt 1. recolectar Rá mfats�i<br />

ra nzaya, ya �yo ku̱ts�i ra bojä, pa rá ngo<br />

ra ngusadi. El colaborador <strong>del</strong> juez ya anda<br />

recolectando el dinero, para la clausura de<br />

clases.<br />

2. juntar Ha ra nijä �bu̱i �na to�o ku̱ts�i<br />

ra �bo̱hñe. En la iglesia hay uno que<br />

junta la ofrenda.<br />

3. meterse para protegerse Ya nt�u̱�ni<br />

nu�bu̱ xá tse̱ ku̱ts�i rá nänä, pa di<br />

nko�mi ko yá xi�ni rá nänä. Cuando<br />

hace frío los pollos chicos se protegen<br />

metiéndose debajo de las plumas de su<br />

mamá. Pret. bi gu̱ts�i Act. indet. ju̱ts�i<br />

Sinón. 1 y 2: munts�i, ju̱ts�i, jondi; 3:<br />

hnuits�i<br />

gu̱ts�i s colector autorizado<br />

ngu̱ts�i s acción de colectar<br />

ku̱xki (kǔ̱xki) 1. vi encogerse (animal o<br />

persona) Ra �banjua xa ku̱xki mbo �na ra<br />

zi hñädo. El conejo está encogido dentro de<br />

una covachita.<br />

2. s ñango (reg.), tonto (animal no<br />

desarrollado) Nu�u̱ �re̱t�a ya t�u̱bts�u̱di bi<br />

�mu̱i, �natho ra ku̱xki. De diez<br />

marranitos que nacieron, sólo uno es muy<br />

tontito. Sinón. 1: nuni; 2: dondo,<br />

kuxkuru, xixhmañä

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!