12.12.2012 Views

Diccionario del hñähñu (otomí): Valley del ... - SIL International

Diccionario del hñähñu (otomí): Valley del ... - SIL International

Diccionario del hñähñu (otomí): Valley del ... - SIL International

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

145 HÑÄHÑU — ESPAÑOL ku̱xki<br />

ku̱�nxui (kú̱�nxui) 1. s desmayo �Bu̱�u̱ ya<br />

jä�i ts�u̱da ra nzaki, tsu̱di ra ku̱�nxui<br />

nu�bu̱ handi �na ra jä�i xa ntse̱ni. Hay<br />

personas muy nerviosas que al ver a algún<br />

herido les da un desmayo.<br />

2. vi privarse �Bu̱�u̱ ya bätsi di ku̱�nxui<br />

ko ra kue̱. Hay niños que se privan de<br />

coraje. Sinón. mpuni, ho̱du<br />

ku̱tgu (ku̱tgu) s garrapata �Bu̱i rá ku̱tgu<br />

ra mixi, ra tsat�yo, ha nu�ä ra ku̱tgu ku̱t�i<br />

mbo rá gu. Tienen garrapatas el gato y el<br />

perro, y esas garrapatas están dentro de la<br />

oreja. Véase ku̱t�i, gu<br />

ku̱t�a (kú̱t�a) s cinco Ja�u̱ ya �be̱fi, ya me̱fi<br />

po̱ni zu̱nga ku̱t�a nde. Hay trabajos en que<br />

los oficiales salen a las cinco de la tarde.<br />

ku̱t�anthebe (kú̱t�ánthebe) 1. adj<br />

quinientos Dá tai ku̱t�anthebe ya �uada pa<br />

ga u̱t�i ha mä huähi. Compré quinientos<br />

magueyes para plantarlos en la milpa.<br />

2. s billete de a quinientos Ra<br />

ku̱t�anthebe dá häts�i ga nthai, himbá<br />

huadi. Los quinientos pesos que llevé<br />

para las compras no alcanzaron.<br />

ku̱t�i (kú̱t�i) 1. vt entrar Dí ku̱t�i ra �be̱fi<br />

zu̱nga hñäto xudi. Entro al trabajo a las<br />

ocho en punto de la mañana.<br />

2. s entrada, pasadizo Jaua rá ku̱t�i<br />

ra mbo�ni nuua habu̱ xa hñeki ra<br />

juts�i. Aquí está la entrada <strong>del</strong> animal;<br />

aquí, por donde ha roto la cerca. Pret. bi<br />

yu̱t�i Sinón. 2: k�ont�i<br />

ku̱t�i (kǔ̱t�i) 1. vt escardar Dí ku̱t�i ts�u̱ ra<br />

dädi�maxi stá käts�i. Estoy escardando un<br />

poco de planta de jitomate que he plantado.<br />

2. s escarda (incluye el aflojarle la tierra a<br />

las plantas y a la vez arrimarles tierra) Ya xá<br />

ñho ga japi yá ku̱t�i ya de̱thä, ya ya<br />

dängi. Ya está bueno que use la escarda en<br />

las plantas de maíz que ya están grandes.<br />

ku̱thä (kú̱thä) s 1. troje, recipiente donde<br />

se guarda el maíz Ra kaho ga ku̱thä<br />

�ñe̱mbi hñu karga ra de̱thä. Al cajón<br />

donde se echa el maíz le caben tres cargas<br />

de maíz.<br />

2. buche Ha rá ku̱thä ra o̱ni ku̱ ya<br />

t�u̱do. El buche de la gallina tiene piedras<br />

chiquitas. Variantes nkú̱thä, nju̱thä<br />

Véase ku̱, de̱thä<br />

ku̱thyats�i (kú̱thyáts�i) s ventana Rá ngu<br />

ra Xuua bi hokua yoho yá ku̱thyats�i.<br />

Juan le hizo dos ventanas a su casa.<br />

Variante nku̱hyats�i Véase ku̱t�i, hyats�i<br />

ku̱tsuida (kú̱tsuida) s pájaro bobo<br />

Sinón. ku̱dbida<br />

ku̱ts�i (kú̱ts�i) s 1. cueva, caverna T�enä<br />

ha �ra ya t�o̱ho̱ ja �ra ya ku̱ts�i xá hñe,<br />

nu�bu̱ mi thogi ra tuhni ha bi �ñägini ya<br />

jä�i. Cuentan que en algunos cerros hay<br />

cuevas profundas, y que cuando hubo guerra<br />

ahí se guarecieron las personas.<br />

2. agujero Ya k�eñä hadifä�ä hänja di<br />

nxei, ge hoki yá ku̱ts�i. Quien sabe la<br />

víbora cómo escarba, pero hace sus<br />

agujeros.<br />

3. túnel Sea ya �ñuthe o ya �ñu ya<br />

nju̱nbo̱jä xa thoki ya ku̱ts�i mbo ya<br />

t�o̱ho̱ pa xa thogi. Han hecho túneles en<br />

los cerros para que pasen, ya sea canales<br />

de riego o rieles de tren. Sinón. otsi<br />

ku̱ts�i (kú̱ts�i) vi estar sobre (dos o más<br />

objetos) Ku̱ts�i ra de̱thä mañä ra ngu. El<br />

maíz está en el techo de la casa.<br />

ku̱ts�i (kǔ̱ts�i) vt 1. recolectar Rá mfats�i<br />

ra nzaya, ya �yo ku̱ts�i ra bojä, pa rá ngo<br />

ra ngusadi. El colaborador <strong>del</strong> juez ya anda<br />

recolectando el dinero, para la clausura de<br />

clases.<br />

2. juntar Ha ra nijä �bu̱i �na to�o ku̱ts�i<br />

ra �bo̱hñe. En la iglesia hay uno que<br />

junta la ofrenda.<br />

3. meterse para protegerse Ya nt�u̱�ni<br />

nu�bu̱ xá tse̱ ku̱ts�i rá nänä, pa di<br />

nko�mi ko yá xi�ni rá nänä. Cuando<br />

hace frío los pollos chicos se protegen<br />

metiéndose debajo de las plumas de su<br />

mamá. Pret. bi gu̱ts�i Act. indet. ju̱ts�i<br />

Sinón. 1 y 2: munts�i, ju̱ts�i, jondi; 3:<br />

hnuits�i<br />

gu̱ts�i s colector autorizado<br />

ngu̱ts�i s acción de colectar<br />

ku̱xki (kǔ̱xki) 1. vi encogerse (animal o<br />

persona) Ra �banjua xa ku̱xki mbo �na ra<br />

zi hñädo. El conejo está encogido dentro de<br />

una covachita.<br />

2. s ñango (reg.), tonto (animal no<br />

desarrollado) Nu�u̱ �re̱t�a ya t�u̱bts�u̱di bi<br />

�mu̱i, �natho ra ku̱xki. De diez<br />

marranitos que nacieron, sólo uno es muy<br />

tontito. Sinón. 1: nuni; 2: dondo,<br />

kuxkuru, xixhmañä

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!