12.12.2012 Views

Diccionario del hñähñu (otomí): Valley del ... - SIL International

Diccionario del hñähñu (otomí): Valley del ... - SIL International

Diccionario del hñähñu (otomí): Valley del ... - SIL International

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

253 HÑÄHÑU — ESPAÑOL nts�e̱ni<br />

2. s garra Yá nts�a�mi ra zate nguanda<br />

ya t�u̱juai. Las garras <strong>del</strong> león son<br />

semejantes a navajitas.<br />

3. vi engarabatarse ¿Temä hñeni bi<br />

zu̱�i?, ge bi nts�a�mi ri �ye̱. ¿Qué<br />

enfermedad te pegó que se te engarabató<br />

la mano?<br />

nts�a�m�ye̱ s mano garabatuda<br />

nts�amni s espina ganchuda<br />

nts�a�mäbo̱jä s fierro ganchudo<br />

nts�amne s pico ganchudo<br />

nts�aua s pie chueco<br />

nts�anganza (nts�anganza) adj 1. dichoso,<br />

hermoso Nts�anganza �na ra �mu̱i habu̱<br />

Ajuä jäpi. Dichoso el hogar que Dios<br />

bendice.<br />

2. bonito, maravilloso, atractivo Ra<br />

zänä xá nts�anganza di yot�i. La luna<br />

está alumbrando muy bonito.<br />

Variante ts�angaza Sinón. xa �ñentho, xä<br />

nsunda, xi mähotho, ts�amähotho<br />

nts�angi (nts�angi) 1. s verguenza Nuni ra<br />

bätsi ko ra nts�angi nixi ne dä thogi dä<br />

ñuni. Aquel ñino no quiere pasar a comer<br />

por verguenza.<br />

2. vi avergonzarse Nuni ra jä�i di<br />

nts�angi, hingi ne dä thogi dä ñuni.<br />

Aquella persona se averguenza de pasar a<br />

comer. Sinón. 1: ntsa, ntsase̱; 2: munts�i,<br />

mungi, ts�aki<br />

nts�angi (nts�angi) vr encoger Xuua,<br />

nts�angi ri ua pa hinga mfe�tse. Juan,<br />

encoge tus pies para que no me tropiece.<br />

Véase ts�angi<br />

nts�ani (nts�áni) s aguacatal Véase ts�ani<br />

nts�ante (nts�ánte) s maldición Véase tsani,<br />

-te<br />

nts�atañäxu (nts�ǎtáñäxu) v rec<br />

topetearse Ya ndäni dä nju̱ki yabu̱ nu�bu̱<br />

di ntuhni, �nepu̱ dä �ñehe di nts�atañäxu.<br />

Cuando se pelean los carneros, se hacen<br />

para atrás, después vienen para topetearse.<br />

Véase ts�ati, ñäxu<br />

nts�ate (nts�ate) s mordida Véase tsate<br />

nts�ati (nts�ǎti) s 1. golpe (<strong>del</strong> martillo de la<br />

pistola) Bi t�o̱de rá nts�ati ra mfo̱täbo̱znä<br />

ne himbi t�o̱de rá ntho. Se oyó el golpe<br />

<strong>del</strong> martillo, pero no se oyó la explosión.<br />

2. traqueteo Bi t�o̱de yá nts�ati yá �boho<br />

ya fani to̱ ya bojä. Se oyó el traqueteo de<br />

los cascos de los caballos con herradura.<br />

nts�ati (nts�ati) s freno de caballo Ju̱mbä<br />

rá nts�ati ra fani, ge hints�u̱ ra<br />

mänxotho. Jálale el freno al caballo, que<br />

todavía no está bien amansado. Véase ts�ati<br />

nts�at�i [Forma secundaria de ts�at�i] atorarse<br />

Ra bo̱jä bi nts�at�i ha ra bo̱hai koñ�a xä<br />

�uäi. El coche se atoró en el lodo porque ha<br />

llovido. Sinón. nthumi<br />

nts�aua (nts�aua) s pie chueco Véase ua<br />

nts�ä (nts�ä̌) 1. s punta<br />

2. adj puntiagudo<br />

nts�ägu (nts�ä̌gu) s orejas paradas, orejas<br />

puntiagudas Véase gu<br />

nts�änza (nts�äňza) s palo puntiagudo<br />

Véase za<br />

nts�ätbi s pala chica Véase t�abi<br />

nts�ät�ui (nts�ä̌t�ui) s pala chica y<br />

puntiaguda Ra �be̱go bi hñä ra nts�ät�uí,<br />

pa bi hä�mi ya t�e̱i ha ra huähi. El peón<br />

trae la pala chica; está extrayendo pastos en<br />

la milpa. Sinón. t�u̱ka t�abi<br />

Variantes ntsät�bi, nts�ätbi Véase nts�ä,<br />

t�abi<br />

nts�e̱di (nts�e̱di) adv 1. fuertemente Iho,<br />

�yent�i nts�e̱di ra gosthi, pa dä xogi. Hijo,<br />

empuja fuertemente la puerta, para que se<br />

abra.<br />

2. rápido Nunä bo̱jä xi �yo nts�e̱di, ata<br />

ngu dí tsu. Este camión va muy rápido,<br />

hasta como que me da miedo.<br />

3. demasiado Rá hñeni ya o̱ni �yo<br />

nts�e̱di. La enfermedad de las gallinas<br />

está andando demasiado.<br />

nts�e̱di (nts�é̱di) 1. vi estar grave (enfermo)<br />

Di nts�e̱di mä bätsi, hindí pädi te ga pe̱fi,<br />

othogi ra bojä pa ga o̱the. Está muy grave<br />

mi criatura. No sé que voy a hacer; no tengo<br />

dinero para curarla.<br />

2. adj muy Nts�e̱di ra dängi rá hmäte<br />

mä dadahu̱. Es muy grande el amor de<br />

nuestro padre. Sinón. 1: tsa�ye̱<br />

nts�e̱ki (nts�é̱ki) s 1. machetazo, herida con<br />

filo de machete Ya dakate bi hyo �na ra<br />

jä�i ga nts�e̱ki. Los asaltantes mataron a<br />

una persona a machetazos.<br />

2. cortada (de machete) Yá nts�e̱ki nuni<br />

ra �ño̱ho̱, ya mä dä ñäni. Las cortadas<br />

que este hombre tiene ya se van a<br />

cicatrizar. Sinón. nthe̱ni Véase tse̱ki<br />

nts�e̱ni (nts�é̱ni) s cortada Nuni ra jä�i<br />

pe̱�tsi ndunthi ya nts�e̱ni ha rá ñäxu.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!